Skrivarkurs ikväll. Det ser jag fram emot, även om det blir en lång dag totalt sett. Det ska bli mysigt att hoppa på tåget, åka in till ett höstigt Göteborg, kliva av på centralen, gå till Drottningtorget, ta vagnen till Vasaplatsen, promenera några minuter till Molinsgatan och sedan knata de fem trapporna upp till salen, träffa de andra kursdeltagarna och få ta del av deras karaktärsbeskrivningar. Höstens bästa idé måste det ha varit att börja den här kursen. Jag myser!

Redaktionsmötet på Friskis igår kväll blev framflyttat till nästa vecka. Vi kör på och snickrar på våra uppdrag hemma tills dess. Skönt faktiskt, för jag hade totalt glömt bort att vi hade en hemuppgift att göra till skrivkursen som är i morgon kväll. Så jag kunde sitta ner i lugn och ro efter middagen igår och börja fantisera ihop en karaktär att beskriva. 

Jag brukar ha väldigt lätt för att skriva och att uttrycka mig, men låsningen kom igår, när jag tänkte på om den här karaktären jag skulle komma på ska vara med mig under hela hösten som kursen pågår. Vem vill jag egentligen berätta om och hur intressant är hon, min Isabel, en 37-årig mamma till två - Towa och Tobias och gift med Tomas som är polis..?

Vad ska hon få göra under hösten om jag nu blir tvungen att dras med henne ända fram till i novemer och bygga upp hennes historia, bit för bit, ord för ord? Ska hon bli mördad? Bli en mördare? Gå igenom en skilsmässa? Bli sjuk och kämpa för sitt liv? Hoppa av ekorrhjulet, förverkliga en dröm, flytta ut till landet och starta ett krukmakeri, en fårfarm eller bli författare? 

Jag vet inte riktigt vem hon är i nuläget, vad hon drömmer om, vilka tankar hon har och vad hon vill med mig, men hennes konturer kom till mig igår vid köksbordet i stearinljusens sken. Nu är det mitt jobb att mejsla fram detaljerna. Och genast infinner sig tanken på hur begränsad jag är. Jag har ju ingen erfarenhet av vare sig det ena eller det andra, så ska hon bli tydligare för mig och mina kurskamrater allteftersom tiden går måste jag nog ägna mig åt lite research. Eller också får jag värka fram en ny karaktär... Skrivkramp?

Det man inte har i huvudet får man ha i benen, som de säger... Man ska inte släpa hem jobbrelaterade grejer över helgen, för då får man stressa hem på lunchen och leta upp sina saker som maken så omsorgsfullt har gömt och mer eller mindre kasta i sig maten. En timma går fort. Puh! Strax - back to work!

Jag gav mig ut på en liten fotorunda för att leta efter hösttecken igår efter fikan på Bomansgård. Riktigt härligt väder att promenera runt och leta i. Promenaden fick mig att längta efter Gåsajakten i Lindome den 4 november. Gåsajakten är en poängpromenad som jag gått många höstar (dock inte varje) sedan jag var liten och bodde i Lindome. Bara en månad kvar alltså och något roligt att se fram emot. Hur går det med hösten hos dig förresten? Ja, för du kommer väl ihåg fototävlingen som pågår här på bloggen?