...and I dream of better days

Det visade sig att jag inte klarade av en hel dag på jobbet igår; halv elva skjutsade chefen hem mig. Ett besök på vårdcentralen senare på dagen resulterade i att jag fick med mig en låda smärtstillare hem. Alltid något. Det är förmodligen en heldag hemma i vila, med vetekudden i ständigt sällskap och sängläge som gäller idag - igen! Frustrerande! Irriterande! Men vad ska man göra? 

Första fullveckan på jobbet för i år är snart avklarad. Det är fredag och strax dags att varva ner, ta helg och ta det lite lugnt. 

Det har varit en bra vecka tycker jag och här är några av anledningarna: de mål jag satt upp för mig själv under veckan har jag uppnått. Det handlar bara om att bestämma sig och att inte göra för stora eller svåra förändringar på en gång! 

Jag håller bland annat på att vänja mig av med ovanan att käka Läkerol och/eller tugga tuggummi på jobbet och det har gått riktigt bra måste jag säga. Nemas problemas. Har skrivit upp ett litet mål om dagen i kalendern som jag prickat av som avklarat morgonen efter (då jag klarat av det) och det tänker fortsätta med. Vilken kick att skriva i - "klarade jag av det? JA!!" efter varje liten punkt och förändring. Sen ska man ju ha lite större mål också och det har jag. :o)

Vädret ser ut att bli riktigt fint idag och även i helgen och jag ser fram emot att få komma ut med min kamera och fota litegrand.

Jag har varit på spinning ett par gånger under veckan och jag har även ett pass inbokat i morgon bitti. Det känns som en belöning att få ge kroppen lite träning och helt underbart att vara igång igen!

Cykeln är fixad så nu kan jag unna mig lyxen att åter igen välja om jag vill gå eller cykla till jobbet. Woo-hoo, vilken frihetskänsla! Det är inte de stora sakerna som betyder mest för mig - de små är nog så viktiga. 

Igår eftermiddag gick jag till butiken där jag köpt min iPhone och bad om hjälp. När jag berättat hur telefonen beter sig sa säljaren att de naturligtvis ska skicka in den och se om de kan reparera den åt mig; den ska ju hålla abonnemangstiden ut. Men jag skulle inte få en lånetelefon eftersom garantin gått ut, utan bli utan telefon i ett par veckor...

Kallsvettig skickade jag senare på kvällen ut följande meddelande till alla mina underbara Wordfeudmedspelare: "Imorgon ska jag förmodligen lämna in min "pajphone" på lagning och blir då troligen utan telefon (och Wf) i ett par veckor. Hur ska det gå?!"

Det plingade strax till i telefonen och jag fick kommentarer som: "hua mig!", "köp en padda/hyr en ajfån", "hihi;-)", "min är också paj men det är ju så svårt att lämna den ifrån sig", "jag kommer att sakna dig", "fy vilket öde", och "då kan jag öva jättemycket under tiden". En annan kommentar kom från grannen: "Jag kan höra med min man om det finns en (telefon) över". Fattar ni varför stenen med texten "Queen of fucking everything" passade så bra att ge just henne i krya på dig-present häromdagen?!

Det fanns nämligen en telefon över hemma hos dem! Jag är räddad och kan fortsätta spela, tack vare "Queen of fucking everything"! Tack, kära, kära, kära granne, du gör det möjligt för mig att underhålla mitt beroende. Därför kallar jag dig numera även min medberoende! ;o)

Som det har blåst i natt! Jag brukar då inte vara lättväckt när jag väl har somnat, men inatt har jag vaknat flera gånger på grund av stormen. Så glad och tacksam jag är att jag har tak över huvudet, en varm och skön säng att sova i och ett hem som skyddar mig mot allehanda oväder, kyla och vind. Det finns de som har det värre...

Det lönar sig att gå igenom kamerans menyer emellanåt. Nu när jag skulle läsa på om externa blixtar ramlade jag på den inbyggda stjärnfiltereffekten, vilken kan varieras på flera olika sätt direkt i kameran. Roligt! Jag som skulle köpa lösa filter... Nu behöver jag ju inte det. Toppen! Visst är det en fin effekt, även om jag brett på ordentligt just här i denna experimentanimering? God kväll, nu beger vi oss snart till Anneberg där vi ska leka och umgås.

Julaftonen bjöd på blå himmel och vackert väder. Vi hälsade på hos svärmor och svärfar samt hos mamma, där vi tittade på Kalle Anka innan vi begav oss hemåt för julmiddag och klappöppning. En härligt lugn, skön och fridfull julafton. Idag har vi en lat hemmadag fram till eftermiddagen då vi ska åka till makens syster och hennes familj och spela julklappsspelet. Det brukar vara riktigt roligt så det ser jag fram emot! Nu ska jag läsa på lite om den externa blixt som numera ingår i min fotoutrustning. Jippie!

Bara en arbetsvecka kvar nu, sen är det äntligen jul. Granen är inhandlad, julgodiset är bakat och julblommorna har spridit sin skönhet och sina ljuvliga dofter i vårt hem i många dagar redan. Det blir visserligen till att handla några nya hyacinter innan lördag, men det gör ingenting, jag ska ju ändå till blomsteraffären och köpa mistel i veckan. Åh, det är en härlig tid nu så här innan jul. Så mysigt med alla dofter och smaker, alla förväntningar och sedan även lite extra ledighet...

I helgen som var åkte maken och jag förbi stenen där Tölögrodan tidigare satt. Jag blev eld och lågor när jag såg att det fanns något nytt på stenen men det var omöjligt att se vad det var på det avståndet och från min plats i bilen. Sedan dess har det varit mörkt på morgonen när jag gått till jobbet och mörkt när jag ska hem, så jag har inte lyckats se vad det var förrän igår. Då såg jag nämligen till att vi styrde lunchpromenaden hitåt, så jag kunde smyga fram och ta mig en titt samt ta en bild. Så här är han nu, Tölövätten: