Direktlänk till inlägg 24 augusti 2009
Tack, jag uppskattar din omtanke jättemycket, Camilla H, och du har så rätt. Det är lätt att glömma att all slags stress kan vara skadlig. Kroppen har svårt att skilja på god och dålig stress - den bara reagerar ju, och laddar för att fly undan faran: "Vargen kommer, vargen kommer!" Sirenerna tjuter, adrenalinet pumpar, men attacken uteblir...
Jag använder dock träningen som en ventil. Där får jag fokusera på min egen kropp helt och hållet under en timma, pressa den och mjuka upp den, stretcha den och stärka den - spänningarna i axlarna släpper lite grand och det är skönt att röra på sig.
Kom förresten hem från cirkelgympasset för nån timma sen, och jag måste säga att på Friskis i Kungsbacka har vi världens gulligaste (eller falskaste?) ledare. Det är en tolkningsfråga, men jag väljer - som oftast - att tolka den på ett bra sätt; hon lät så himla rar när hon sa det...
Tänk dig - the bottom was nådd i morse - och jag hade bestämt mig. Idag blir det ett besök hos VV och jädrar anåda, den här gången är det fantamej allvar!!!
Laddade för att åka dit innan träningen, utsatte mig för den hemska invägningen, och stack sen iväg och tränade. Kände mig klumpigare än någonsin förr, men stolt över att jag tagit tag i saken och nu äntligen ska göra något åt mina så kallade trivselkilon.
På träningspasset plockade ledaren fram bosubollen, vilken vi efter rygglyftstationen ska hoppa upp på och göra utfall åt sidorna från under 45 sekunder. Låter inte så mycket, kanske, men det suger rejält i benen kan jag säga.
När jag håller på som värst, dessutom med lite armlyft involverade - för att verkligen få upp flåset - säger denna underbara människa till mig: "Du ser ut som en liten älva". Fatta att jag kände mig graciös och helt oslagbar i den stunden. Wow, power! Kanske jag inte är så elefantig som jag känner mig, trots allt?!
Just nu pågår inga tävlingar eller utmaningar.