Igår tog jag mig till Kungsbackaskogen, gick en morgonpromenad där och med på turen hade jag kameran. Bissmarkstenen förstår jag, då den är rest till minne av mannen som skänkte skogen, men det som verkligen förbryllar mig är trappan som står mitt i skogen. Undrar så vad den gör där...?

Vackra påskliljor växer i en slänt vid Tingberget och där träffade jag även på en fluga som satt och gottade sig i solen. Och i skogen fann jag små söta vitsippor som jag förevigade...

Det var morgonen igår det, och jag är så glad att jag var ute en sväng, för sen satt jag hemma hos mor från klockan ett till klockan nio! Markiser som hon beställt skulle nämligen monteras och hon ville att jag skulle vara med då.

Det tog sin lilla tid, och när det sista skulle göras stötte han på patrull och måste därför återkomma i eftermiddag. Det betyder att jag också ska dit senare idag.

Så nu har jag varit ute på en morgonpromenad, vikt tvätt, bäddat, vattnat blommorna, ätit frukost & druckit kaffe. Ska inte missa att sitta ute en stund solen innan jag åker till mamma, tänkte jag, utan när det blir varmt nog för att sitta på baksidan är jag redo! 

 

Mia

19 april 2011 12:31

Hej! Tror att trappan var ett utkikstorn! Undrar om det inte finns en informationsskylt i närheten.
:) Mia

Jessica

19 april 2011 12:40

Tack, jag hade änna det i bakhuvudet, men fattar inte vad fasen man kikade på? Ska kolla nästa gång jag är i skogen... ;O)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, du ser rätt, det står Skapica.se i min nya header. Och bilden repeteras i det här inlägget. Men lugn, det är som det ska vara. Sidan har inte blivit kapad och/eller saboterad. Jag har pratat om det här ett tag, och nu börjar jag så smått fl...

Det finns mycket vackert att se även den här årstiden om man bara tittar. Åkte förbi NK på Östra Hamngatan igår kväll och där hade de så fin julbelysning. Som kransar av ljus runt NK-loggorna på fasaden. På Kungsgatan syntes kungakronor med båd...

Äntligen onsdag - en härlig dag! NyVana i småregn igår - tre personer var vi som traskade iväg, trotsandes mörkret och kylan. Det är skönt att trampa fram där i urret och framför allt är det skönt när man är hemma igen. Då är man värd en klapp på axe...

Igår efter jobbet var jag så trött, så trött. Jag skulle åka och träna men hade ingen ork alls i kroppen. Med ett tryck över pannan, frusen och halvkymig, kröp jag till kojs redan vid åttatiden. Skulle läsa men somnade. Jag var vis som en gamma...