Min make har hittat ett drag hos mig som han INTE gillar! Jo, det är faktiskt sant - men han fick fundera länge - ja, för jag är ju helt perfekt för övrigt! Hrmpf, blygsamhet är inte något jag lider av som du märker. ;o)

Det handlar dock inte om att jag är särskilt bra på att ljuga (inläggsrubriken till trots) för det ska gudarna veta; jag är riktigt jädra urusel på att ljuga! Det syns på hela mig om jag försöker dra en vals och därför trivs jag bäst med att hålla mig till sanningen. (Eller att dansa disco.) Dessutom har jag apdåligt minne - det har jag förmodligen ärvt efter min far - så det skulle vara hart när omöjligt för mig att ljuga ihop något och sedan komma ihåg om vad jag ljugit - och till vem.

Nu till saken. Det jag syftar på är ett drag som jag ärvt av någon annan i min familj. (Ja, mor, du kan känna dig träffad) Vad är det då som darlingen stör sig på? Jo, om vi är ute och åker bil till exempel och vi möter några vi känner som är på väg någonstans i sin bil eller ute och går kan en typisk kommentar från mig låta så här: "Åh, det var ju Knut och Stina, vart ska de ta vägen så här tidigt en söndagsmorgon?" Precis som om han skulle kunna veta det! Jag vet ju hur dumt det är, men jag kan inte hjälpa att jag inte formulerar mig så här istället: "Åh, det var ju Knut och Stina, undrar vart de ska ta vägen så här tidigt en söndagsmorgon?!" Det här vet jag inte varför jag tog upp just nu, det poppade bara upp i mitt huvud så där hipp som happ... Antagligen har det med min knashjärna att göra.

Nåväl, strunt i det, nu tänker jag i alla fall försöka mig på att ljuga lite grand. Till min hjälp har jag bilder som jag fotograferat i helgen. En hobby som jag har är nämligen att titta på människor jag ser ute på stan, fundera på vad de kan tänkas heta, vad de gör i vanliga fall, vart de är på väg och vad som kommer att hända i deras liv när de försvinner ur mitt synfält. Nu för första gången (para-pam-pam-pa-paaaa = fanfar) får ni bevittna hur den delen av min hjärna fungerar. Eller ja, fungerar och fungerar... Men skit samma, nu kör vi!

P.S ÄNTLIGEN har jag fått som jag ville här på bloggplatsen. Jag mejlade supporten här igår kväll om att jag tyckte det var så tråkigt att man inte kunde göra sina bilder större än 500x500 pixlar. Gjorde man dem högre förminskades de på bredden och lämnade då massa oönskad luft på sidorna. (Kolla gärna tidigare inlägg så ser du vad jag menar) Efter det mejlet har de åtgärdat mitt problem och nu kan jag få ett mycket jämnare flöde på bilderna här på min lilla blogg och själv välja om jag vill ha mycket vitt runt omkring eller inte. Tack för det teamet! :)

 

AnetteJ

4 maj 2011 21:14

Vilken underbar kvälls lektyr , fnissar högljutt över bubblorna !!! Kvällens höjdpunkt !!! Själv har jag lekt med en ny header .....
Ha det super :0)

kram kram

http://www.jersmyrs-tillvaro.bloggplatsen.se

Jessica

4 maj 2011 21:17

Åhå...? Då måste jag genast förära damens blogg med en liten visit... ;o)

 

AMC

5 maj 2011 08:12

även solen har sina fläckar:) visst är det kul att titta på människor, ibland vill jag allt vara en liten fluga som sitter och studerar och lyssnar.

Jessica

5 maj 2011 16:31

Hi hi, ja så är det allt.

Och vissa väggar sitter man hellre på än andra ;o)
Ses vid lunch i morgon!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, du ser rätt, det står Skapica.se i min nya header. Och bilden repeteras i det här inlägget. Men lugn, det är som det ska vara. Sidan har inte blivit kapad och/eller saboterad. Jag har pratat om det här ett tag, och nu börjar jag så smått fl...

Det finns mycket vackert att se även den här årstiden om man bara tittar. Åkte förbi NK på Östra Hamngatan igår kväll och där hade de så fin julbelysning. Som kransar av ljus runt NK-loggorna på fasaden. På Kungsgatan syntes kungakronor med båd...

Äntligen onsdag - en härlig dag! NyVana i småregn igår - tre personer var vi som traskade iväg, trotsandes mörkret och kylan. Det är skönt att trampa fram där i urret och framför allt är det skönt när man är hemma igen. Då är man värd en klapp på axe...

Igår efter jobbet var jag så trött, så trött. Jag skulle åka och träna men hade ingen ork alls i kroppen. Med ett tryck över pannan, frusen och halvkymig, kröp jag till kojs redan vid åttatiden. Skulle läsa men somnade. Jag var vis som en gamma...