Ikväll var jag sugen på att träna något, men visste inte vad. Maken föreslog då att vi skulle ge oss ut på promenad. Bra förslag sa jag, och bestämde att vi skulle ta oss upp till Kungsbackaskogen.

Sagt och gjort. Vi börjar traska på - maken drar upp tempot och agerar hare - men jag BLIR ju så andfådd när jag går så där fort. Fattar inte varför! Det är som att jag inte får ner luften tillräckligt långt ner i lungorna. Den som råkar höra mig när jag är ute och går i den takten skulle aldrig kunna tro att jag tränat i så många år, eller att jag ens skulle KLARA AV en timmes spinning eller jympa. Så illa flåsar jag. Verkligen!

Men plötsligt så händer det; jag testar att jogga lätt, lätt, och tro't eller ej, men det funkade MYCKET bättre! Det blev på något sätt så att jag gjorde en inandning i två steg och en utandning i två steg, och då blev jag inte alls lika trött! Det trodde jag aldrig om mig själv, men en kilometer ungefär joggade jag lätt, medan maken stavade på bakom. Han har c:a 20 cm längre steglängd än jag, så han kunde ta ut sig lite mer, när jag väl "joggade". Det där får vi allt ta och prova igen! =)

 

AnetteJ

10 augusti 2011 13:10

Se där - strongt jobbat !!!
Jag har läst alla dina blogginlägg nu o vet att vardagen gjort sitt intrång igen !!! Sorry att jag inte varit inne - haft fullt upp.
Tusen tack för omtanken via Fb !!! Jag lever gott o väl fniss
kramis

http://www.jersmyrs-tillvaro.bloggplatsen.se

Jessica

10 augusti 2011 16:46

Skönt att höra och hoppas D mår bättre nu.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, du ser rätt, det står Skapica.se i min nya header. Och bilden repeteras i det här inlägget. Men lugn, det är som det ska vara. Sidan har inte blivit kapad och/eller saboterad. Jag har pratat om det här ett tag, och nu börjar jag så smått fl...

Det finns mycket vackert att se även den här årstiden om man bara tittar. Åkte förbi NK på Östra Hamngatan igår kväll och där hade de så fin julbelysning. Som kransar av ljus runt NK-loggorna på fasaden. På Kungsgatan syntes kungakronor med båd...

Äntligen onsdag - en härlig dag! NyVana i småregn igår - tre personer var vi som traskade iväg, trotsandes mörkret och kylan. Det är skönt att trampa fram där i urret och framför allt är det skönt när man är hemma igen. Då är man värd en klapp på axe...

Igår efter jobbet var jag så trött, så trött. Jag skulle åka och träna men hade ingen ork alls i kroppen. Med ett tryck över pannan, frusen och halvkymig, kröp jag till kojs redan vid åttatiden. Skulle läsa men somnade. Jag var vis som en gamma...