Hoppets låga tändes i mig igår då det var slaskväder. Kanske, kanske kunde det bli cykelläge idag. Men efter den korta lilla turen ut med soporna och till brevlådan nu i morse tror jag att även om det förmodligen är stora benbrottsdagen idag så är det nog bäst att jag låter cykeln stå och går. Synd att jag inga skridskor har, för det hade nog gått finfint att åka hela vägen bort till jobbet - det är rena isgatan ute!!!

Åh, wow!  Det är så mäktigt att vakna till en helt i snö inbäddad omgivning. Känns sagolikt på något sätt. Så dämpat men så lätt. Så fluffigt och så ljust. Får lite känslan av att jag ska ut och gå på moln...

Det har kommit mer snö i helgen och kylan behåller sitt grepp om vår lilla stad. Cykellåset är fortfarande fruset och det är kanske lika bra det, för gång- & cykelbanan till jobbet är fylld av isfläckar, vilket gör den svår nog att gå på. Att cykla vore nog att riskera sitt liv. Men det hade onekligen gått lite fortare än att gå... 

Så här såg det ut på makens och mitt träningläger igår kväll innan vi bänkade oss vid TV:n för att se på Melodifestivalen. Huh, vaddå träningsläger, tänker du kanske nu, men du ser väl att det bara är dukat för två? Så kommer det att se ut för oss i sex långa veckor framöver, med start på torsdag. Då åker nämligen sonen till Tignes i Frankrike på praktik. Det kommer att bli tyst och tomt här hemma... Igår var han bara hemma hos någon kompis och åt, och det händer ju titt som tätt, förstås. ;o)

Vaknar tidigare och tidigare för varje dag som går... Utan någon klocka som ringer. Började med kvart över fem häromdagen, fem i fem igår och nu tjugo i fem i morse. Men så är jag också monstertrött på kvällarna! Jag har den senaste tiden fått ändrade arbetstider och det tar väl ett tag att ställa om sig antar jag. Man vill ju inte komma försent, så undermedvetet sover jag nog på helspänn för tillfället.  

Idag är det mycket som händer... Bland annat ska jag till läkaren angående min axel och ikväll äntrar vi Elof Lindälvs-restaurangen för att avnjuta Hotell- & restaurangprogrammets treors examensmiddag. Sonen har pratat om det här länge. Det ska bli spännande! :o)

Natten har bjudit på några oväntade, mer eller mindre goda karameller. Mest mindre goda, faktiskt. Det är fullmåne på gång. Fast den är ju inte full på riktigt förrän i morgon förstås, men jag undrar om inte den spelat sin roll hur som helst.

Jag har sovit hur oroligt som helst i natt! Vänt och vridit på mig. Varit uppe. Legat och tänkt. Oroat mig över hur trött jag kommer att bli om jag inte får sova ordentligt. Tja, de där sakerna som hör till när man sover dåligt, emellanåt.

Till de goda karamellerna hörde dessa två: att jag fick pratat ett par ord med sonen, som tydligen också hade svårt att sova, och att jag hann förbereda några Wordfeud-drag, som jag ska bränna iväg här nu på morgonen innan jag knatar iväg till jobbet. Ha en härlig måndag everyhopa, det tänker jag ha! :O)

Det blev ingen shoppingtur - det får bli en annan dag istället.  

Men i stället blev en timmas promenad i det underbart vackra vintervädret, i alla fall, och kameran den fick följa med. Lite svårt att gå i skogen var det, på grund av de isiga stigarna, men det var väldigt vackert. Solen lyste och snön glittrade som silver. En sagolik vinterdag! Kylan bet lite grand i kinderna som var rejält rosiga när jag kom hem. Helt fantastiskt! Så friskt! Jag är glad att jag gick ut.