Direktlänk till inlägg 4 juli 2011
För en tid sedan skrev jag här på bloggen om att den gamla Galgbacken märkts ut. Förra veckan åkte jag förbi och fick se både sten och skylt.
Nu vill jag gärna dela med mig av denna del av vår rysliga historia till er, så här kommer den, så som den är beskriven på minnesskylten:
GALGBACKEN PÅ HAMMERÖ LID
I detta område har Kungsbackas avrättningsplats legat. Dess upptagningsområde var Fjäre härad. Rättareplatsen låg utanför stadsgränsen för att de döda inte skulle kunna gå igen i staden. Två stolphål har upptäckts, förmodligen tillhörande den gamla galgen.
Avrättningarna var offentliga och bevittnades av en stor folkskara. Carl Johan Jönsson från Särö var den siste som halshöggs här vid stupstocken den 9 oktober 1858. Carl var en bonddräng, som efter att ha blivit förälskad i en annan kvinna, dränkte sin hustru i gårdsbrunnen. Hans nådeansökan avslogs och dödsstraffet verkställdes.
Bilden visar den vanligaste varianten av galge i Europa.
Illustration: Vivi-ann Reit
De avrättade begravdes på platsen tillsammans med ”självspillningar” (självmördare). Gravhålet säkrades med en gråsten. Kroppsdelar från de döda kunde sättas upp på stockar i avskräckande syfte. Detta kallades stegling och förekom fram till år 1841. Därefter likviderades brottslingarna genom halshuggning med yxa, svärd eller giljotin.
Dödsstraff har inte praktiserats efter 1910 i Sverige men avskaffades först år 1921 för civila brott och är efter år 1974 helt förbjudet i grundlagen.
Uppemot ett 50-tal kroppar kan ligga begravda här i ovigd jord. Till deras minne har rests en sten.
Avrättningarna var offentliga och fick karaktären av folkfest. Ovan illustreras en halshuggning.
Ill. Wivi-ann Reit.
Kultur & Turism och Nordhallands Hembygdsförening 2010
Just nu pågår inga tävlingar eller utmaningar.