Känslan av att allt var kalas byttes mot att allt var upp och ner igår morse och att Murphys lag nog inte är helt uppåt väggarna ändå, trots att jag normalt sett är en riktig optimist.

Jag var klar här med mina morgonbestyr, gick ut, låste dörren, skulle hoppa upp på cykeln och ge mig iväg till jobbet. Då upptäckte jag att cykeln inte stod utanför som den brukar. "Vad i hela...", tänkte jag och förstod sedan att sonen "lånat" min cykel - utan att fråga.

"Alright, ingen skada, jag tar bilen" tänkte jag, gick in, hämtade bilnyckeln, satte mig i bilen och började köra. Då kom jag på att jag glömt en sak, så jag svängde snabbt in på en grannes parkering, ställde bilen och gick ur. 

Blev konfunderad över ljudet jag hörde: "Pfffffft...". Vad var det?! Nåja, in och hämtade det jag skulle och ut till bilen igen. Då ser jag det - vänster framdäck är helt pafft. Punktering! "Det är ju bara inte sant!", var min nästa tanke. Bara till att backa tillbaka bilen till vår parkering, lägga in bilnyckeln och promenera till jobbet. 

Det blev därmed inte så att jag började jobba mycket tidigare igår, vilket jag tänkt mig, bara tio minuter. Men där ser man hur bra det är att alltid vara ute i god tid; även om det inte riktigt blir som man tänkt sig hinner man.

Idag är jag också ute i god tid - jag brukar alltid vara det - men idag kan ingenting gå fel. Därom är jag helt förvissad. Det är ju fredag, jag har namnsdag - presenterna kommer att hagla över mig - cykeln är hemma och punkteringen är lagad. Idag är det MIN dag!

Igår var maken och jag på kalas och firade hans brorsons födelsedag. Som vanligt på brorsonens dag var det strålande fint väder och vi kunde sitta ute. Kalasskönt! Väl hemma på kvällen ville man ju bara inte gå in, så vi blev sittande på framsidan länge, länge. Och lika fint verkar det bli idag, om inte ännu finare, för redan nu på morgonen är det ljuvligt varmt, soligt och gott.

Jag har tack vare att vi passar grannens hund redan varit ute på en liten promenad här nu på morgonkvisten och det var helt underbart ute. Fåglarna kvittrade i kapp och luften var frisk och klar. Mmmm. Kalas! Tänk att den kom till slut, sommaren... :O)

Man kan säga att första halvleken är avklarad i matchen som den här veckan utgör och det börjar bli segt nu... Det är en och en halv vecka kvar till min semester, det fina vädret har kommit till stan och just nu är jag sååå sugen på långa lata lediga dagar med sol och bad.

Alla pratar om det. Alla längtar. Men vi är många på jobbet som inte går den här veckan, utan flera stycken troppar faktiskt av allt eftersom under nästa vecka. Själv blir jag "last man standing" - jag checkar ut kl 16 nästa fredag. Om en evighet... 

Idag blir det dock gemensam sommarlunch - chefen är den förste som vinkar hej då - och hur det än är så är det snart nästa fredag, så det finns absolut ingen anledning att hänga läpp. Dessutom är jag ju en sådan där som njuter extra mycket av ledigheten precis innan den drar igång - sen bara rasslar det till och tiden flyger iväg!

Igår efter jobbet gav jag mig ut i motionsspåret med intentionen att göra bättre ifrån mig än i förrgår. Men jag har ju musiken och träningsappen i min iPhone och kom inte mer än 500 meter så ringde det och jag svarade förstås. Innan samtalet var riktigt avslutat ringde det igen och jag svarade även denna gång. Och man kan ju inte gärna springa och flåsa någon i örat så det hela slutade med att jag fick promenera runt istället. Det var skönt men inte riktigt vad jag tänkt mig...

Sen fick jag texten ovan i mina händer. En text som är tänkt att bli en tatuering. Den såg inte ut så i original, men jag tycker att mitt förslag är riktigt bra. Hoppas han tar den! Annars har jag ett par förslag till förstås, men det här är min egen favorit. :o)
 

Jag börjar den här veckan med att avsluta den smöriga sommartävlingen och tackar alla er som kommenterade inlägget. Kul att så många hakade på och ville vara med - jag var änna lite orolig; tänk om ingen skulle skriva något?! Men det här var en riktigt egoboost för mig och en tripp jag gärna tar igen någon gång.

Det har varit väldigt svårt att utse en vinnare, ni skrev verkligen många jättefina saker allihop (tack, tack), men till till slut föll jag för Sandras formulering som inte bara innehöll smör utan även en sanning (ha-ha), så:

Hör av dig till mig med din adress, Sandra, så skickar jag din vinst per post så snart jag bara kan! Och alla ni andra - som inte vann denna gång - det kommer fler chanser, så misströsta inte.

Näpp, nu är det dags för mig att ta mig ur den rosa lilla bubblan som jag inneslutits i under dagen idag, då jag redigerat bilderna från igår. Det är så fantastiskt roligt att få hålla på med både fotografering och att sedan beskära bilderna samt redigera dem lite lätt, så att de blir exakt så som jag vill ha dem. En underbar värld som jag får tillträde till då och då och jag är så oerhört glad och tacksam för att jag får sådana här hedersuppdrag av vänner, nära och kära. Tack snälla ni för att ni låter mig leva ut min passion!

Nu är jag klar med bröllopsbilderna från igår. Kika gärna in på fotobloggen om du vill se.

 

Den tidiga starten på, och spänningen inför dagen igår gjorde att jag kände mig härligt småseg på kvällskvisten och maken fick själv ordna med middag vilket han gjorde med bravur. Han bjöd på grillat, potatisgratäng och vin. Mycket, mycket gott. Och så härligt att kunna sitta ute!
 
Det blev för övrigt en helt fantastisk dag igår. Vädret var stålande vackert och jag är så glad för brudparets skull. Jag är också glad för att jag fick chans att testa min reflexskärm "på riktigt". Vilken skillnad det blir! Jag ska alldeles strax sätta mig och jobba med bilderna. Det fullkomligt kliar i fingrarna...

Men först måste jag berätta att det idag åter är en grå, regnig och mulen dag här i Kungsbacka så brudparet hade verkligen tur med sin dag! Nu! Nu ska jag sätta på lite skön musik på Spotify och kasta mig över redigeringen! Ha en skön söndagförmiddag!

Kom ihåg att delta i min smöriga tävling om du inte redan gjort det. Det är korta puckar som gäller denna gång - du har till ikväll kl 00.00 på dig, sen är det för sent. Fjäska på!